Ansvarsprincipen
Ansvarsprincipen innebär att den som har ett ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Ansvaret inkluderar att vidta de åtgärder som krävs för att både skapa robusthet och krishanteringsförmåga. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra, ofta sektorsövergripande.

Extraordinär händelse
Med allvarlig eller extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser.

Frivilliga resursgrupper (FRG)
 Ett samarbete mellan en kommun och lokala frivilliga. Syftet är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser.

Förmåga i samhällsviktig verksamhet
Förmågan inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa.

Geografiskt områdesansvar
 Inom ett geografiskt område ska det finnas ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas i en krissituation. Områdesansvaret handlar om att få till stånd denna samordning. Aktörerna hanterar samma kris men har olika uppgifter. Varje aktör agerar självständigt och leder sin egen verksamhet.

Katastrofledningsgrupp
 Grupp som bildas på sjukhuset för samordning av sjukhusets resurser vid en olycka eller en katastrof. Ofta består katastrofledningsgruppen av samma personer som ingår i katastrofkommittén.

Katastrofmedicinsk beredskap
 Beredskap inom sjukvården som krävs för att omhänderta och vårda drabbade vid en allvarlig händelse.

 Kris
 En händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga och att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer.

Krisberedskap
 Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer.

Krishantering
 Förmåga att kunna hantera en kris som inträffar. Bygger både på krisledningsförmåga och operativ förmåga.

Krisledningsförmåga
 Förmågan inom ett verksamhets- eller ansvarsområde att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder.

Ledning
 Aktivitet som syftar till att definiera en verksamhets uppgift och se till att tillgängliga resurser samordnas och nyttjas på bästa sätt för att denna uppgift skall kunna lösas.

Ledningsstab
 Organisation för ledning, samverkan, administration, underhåll, information och samband.

Likhetsprincipen
 En verksamhets organisation och lokalisering skall så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig.

Lägesbild
 En sammanställning av uppgifter för att få en bild över vad som har hänt, händer eller kommer att hända.

Lägesuppfattning
 Bedömning av hur det som inträffat påverkar aktörens sammanhang. Lägesuppfattningar bygger således på en lägesbild. Både lägesbild och lägesuppfattning är kopplade till beslutsprocesser och behövs som underlag för att kunna avgöra om agerande krävs på något sätt och i så fall hur.

 Myndighetsmeddelande
Vid mindre allvarliga händelser kan myndigheter begära att få sända myndighetsmeddelande. Det sker när normal verksamhet inte längre kan bedrivas. Det kan handla om till exempel trafiksvårigheter på grund av oväder, ett giftutsläpp eller liknande situationer som i ett kort perspektiv inte bedöms som livsfarliga.

Se även viktigt meddelande till allmänheten (VMA).

Närhetsprincipen
 Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället, så nära händelsen som möjligt.

Operativ förmåga
Förmågan inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade.

POSOM
 Kommunernas verksamhet för psykiskt och socialt omhändertagande vid en allvarlig händelse.

Riskområde
Område inom vilket skada på människor, miljö eller egendom kan befaras eller där ytterligare skada kan ske. Riskområde kan begränsas av inre avspärrning.

Samhällsskydd
Det arbete som behöver bedrivas för att skydda samhället mot olyckor och allvarliga/extraordinära händelser. I detta arbete deltar såväl myndigheter, organ och institutioner som den enskilda individen.

Samhällsviktig verksamhet
En samhällsviktig verksamhet uppfyller minst ett av följande villkor:  

• Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med  motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.
• Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

Samordning 
Samordning avser aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan.

Samverkan
Samverkan avser den dialog som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål.

Sektorsansvar
 Alla myndigheter och organisationer har ett ansvar för sitt verksamhetsområde, även vid kris.

Stab
Organisation för ledning, samverkan, administration, underhåll och service, information och samband.

Stabsorientering
Information och genomgång i staben om aktuell händelse och åtgärdsläget.

Stabstjänst
 Verksamhet som bland annat avser att:

• skapa underlag för chefs beslut.
• omsätta chefs beslut i order, instruktioner och anvisningar.
• övervaka att order, instruktioner och anvisningar efterlevs på avsett sätt.

Tjänsteman i beredskap (TiB)
 Beredskapsfunktion hos myndigheter centrala för krishanteringen samt Länsstyrelserna, landstingen och regionerna. Ska finnas tillgänglig dygnet runt. Kan vid behov initiera och samordna det inledande krisledningsarbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga händelser.

Upplysningscentral
 Plats och/eller telefonnummer dit allmänheten och massmedia hänvisas för information.
Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)
 Används för att varna och informera allmänheten när det finns risk för skada på liv, egendom och miljö. Systemet består av utomhuslarmet viktigt meddelande (tyfoner som brukar kallas "hesa Fredrik") och meddelanden i radio och TV. Signalen i utomhuslarmet består av sju sekunder långa ljudstötar med fjorton sekunders paus emellan.

Se även Myndighetsmeddelande.

Varningsmeddelande
Har signalen VMA utlösts ska den alltid följas av ett varningsmeddelande. Som sänds i Sveriges Television och Sveriges Radio.
Meddelandet innehåller information om:

• vad som hänt
• vad som utgör det akuta hotet
• anvisningar om vad människor ska göra för att skydda sig
• vad allmänheten kan göra för att underlätta räddningsarbetet.